Sköldnoras historia

Historik

Sköldnora (äldre namn Skällnora) Kungsgård är en kungsgård i Fresta Socken, Upplands Väsby kommun Stockholms län. Byggnaden ligger vid sjön Norrvikens östra strand. Kungsgårdar var gårdar på olika orter i landet till vilka kungen hade till sitt förfogande. Detta för att på gårdens avkastning, in natura, kunna försörja sig och sin hird dvs, sitt beridna följe. Kungsgårdarna i Sverige var alltså Kronans egendom. Sköldnora förstatligades senast i samband med Karl XI:s reduktion. Sköldnora finns tidigast nämnt 1276. Gården förvärvades 1296 av Birger Persson, far till den Heliga Birgitta.

Sköldnora skänktes under 1300-talet till Vadstena Kloster av Birger Persson men indrogs senare av Gustav Vasa till kronan. Mellan åren 1552 och 1560 var Sköldnora Gustav Vasas enskilda avelsgård. 1561 donerades godset till amiralen Klas Kristersson Horn och tillhörde dennes son och sonson och övergick genom den senares dotter till Riksrådet Per Persson Sparre(död 1669) Sköldnora återgick till staten genom Karl XI:s reduktion. Huvudbyggnaden som är avbildad i Erik Dahlbergs bok ” Svecia Antiqua et hodierna” var föremål för en reduktionstvist mellan Sparre och staten. Byggnaden förföll redan i början av 1700 och revs i februari 1718. Materialet återanvändes dels vid Stockholms slotts nybyggnad samt vid diverse byggprojekt i Uppsala. Ett nytt corps de logi byggdes på platsen där det gamla slottet legat och blev inflyttningsklart 1741. Johan Mauriz von Klinkowström blev den första att bebo den nya huvudbyggnaden uppförd i rokoko-stil och ritad av arkitekten Carl Hårleman. Sköldnora Kungsgård är idag ett byggnadsminne. Från 1901 kom Sköldnora att bebos av familjen Lettström. Gustaf Lettström förvärvade egendomen som alltjämt är i privat ägo. Nuvarande ägare är Anders Lettström. Sköldnora är också känt genom berättelsen ”Skällnora Qvarn” (1838) av Carl Johan Love Almqvist, ansedd som en av de första kriminalberättelserna i Sverige, inspirerad av Edgar Allan Poe.